I torsdags slutade de äta, de har inte kört rally/jagis och Lillkatten har varit lite låg. I lådan har det inte varit så mycket aktivitet heller, vilket i och för sig är ganska skönt, men det är ju inte som det ska vara.
Igår gav vi dem till slut lite tonfisk för att se om de bara vill ha godare mat eller om de mår dåligt. De åt som fan.
När vi skulle sova ville Lillkatten ligga på husses axel, det är inte normalt - när vi ska sova brukar de ha jagis.
Imorse när jag klev upp gjorde jag det i värsta kattpizzan. I hallen och badrummet låg ett par till. Lillkatten låg under soffan och ville inte komma fram. Vi tog fram honom ändå. Pupillerna var jättestora och han liksom kröp fram.
När veterinären äntligen öppnade klockan tio ringde vi och fick rådet att komma dit såklart. De sa att en katt som gömmer sig har ont nånstans och det lät inte så bra att han hade kräkits heller. Vi vet ju inte med säkerhet att det är han som har kräkits men Storkatten mår bra så det bör väl inte vara han.
När vi hade gjort oss klara för avfärd mot Västerorts djursjukhus och hämtat upp transportburen från källaren händer detta:
Och nu har han precis tvättat både sig själv och brorsan. Veterinären tycker att vi kan stanna hemma.
Gärna för oss. Dumma katt som skrämmer upp oss på det här viset.
2 kommentarer:
Som kattälkar läser jag hela inlägget samtidigt som jag håller andan. Nu håller jag tummarna för att Lillkatt fortsätter att pigga på sig!
Dåligt gjort av lillkatt att göra så mot sina tvåbeningar.
Skicka en kommentar